Denna uppsats syftar till att ur svenska socialarbetares perspektiv beskriva och förstå begreppet ?interkulturell kompetens? i socialt arbete. För att uppfylla syftet har två frågeställningar besvarats, nämligen; Hur beskrivs och uppfattas interkulturell kompetens i det sociala arbetet av etnisk svenska socialarbetare? Vilka utmaningar medför den kulturella mångfald som finns bland klienter för den svenske socialarbetaren? Metodansatsen är kvalitativ. Intervjuer med sex svenska socialarbetare verksamma vid två invandrartäta stadsdelar i Stockholm utgör det huvudsakliga empiriska materialet.Socialarbetarnas uppfattningar av interkulturell kompetens skilde sig åt och i analysen framträdde fyra olika meningskategorier;1) Interkulturell kompetens byggs på kunskap om andra kulturer.2) Interkulturell kompetens skapas i mötet mellan den svenske socialarbetaren och invandrarklienten.3) Interkulturell kompetens nås med både kunskap om och mötet med invandrarklienter.4) Interkulturell kompetens är förmåga att interagera med invandrarklienter.En tydlig uppfattning som socialarbetarna gav uttryck för var, att både kunskap om andra kulturer, insikt i den egna etniska tillhörighetens normer och värderingar och förståelse för hur den egna etniska tillhörigheten kan påverka det professionella arbetet är centrala förutsättningar för interkulturell kompetens i socialt arbete.

Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för taktisk kompetens som omhändertar den inneboende komplexiteten i militär verksamhet. Problemet häri är att kompetens kan anses vara något sällsynt och att inkompetens snarare är normalbilden.Uppsatsen tar sig an detta arbete genom att operationalisera Bertil Rolfs teorier om militär kompetens och Stephen Biddles teori om the Modern System. Ur detta teoretiska utblicksblicksfönster utfaller ett analysfilter bestående av kategorierna praktisk kunskap, professionell kunskap, regler och praktik inom institutioner och traditioner. Huruvida dessa kan utgöra en grund för förståelsen av taktisk kompetens analyseras därefter med stöd av Israel Defense Forces taktiska prestationer under det andra Libanonkriget 2006.Resultatet är att taktisk kompetens är möjlig att förstå utifrån förutsättningarna att hantera den föränderliga helheten. Taktisk kompetens handlar om de organisatoriska villkoren att kritiskt granska och reflektera över rådande förhållanden och förutsättningarna för att åstadkomma förändring och utveckling.

Validering är ett eftertraktat sätt att få sin Kunskap och kompetens bedömd. På dagens osäkra arbetsmarknad är det även ett sätt att höja sin kompetens och därmed kunna öka chanserna att erhålla en fast anställning. Vanligast är att validering sker inom vård- och omsorgsarbetet men även andra yrkesorienterade ämnen finns representerade. Denna uppsats utgår från ett sociokulturellt perspektiv med syftet att belysa perspektiv på validering och validander i olika situationer som till exempel valideringsprocessen, bedömning av kunskap och lärares kompetens. Den empiriska studien utgörs av en kvalitativ intervjuundersökning med syfte att utifrån frågeställningarna få ett djup och mening.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva skötares uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens i psykiatrisk vård. Metod: För att analysera detta fenomen gjordes en intervjustudie med kvalitativ design och en fenomenografisk analys tillämpades. Semistrukturerade intervjuer genomfördes där nio skötare verksamma i den psykiatriska vården vid tiden för intervjutillfället deltog. Med avsikt att finna variation bland uppfattningarna bearbetades och analyserades det transkriberade materialet i en analys omfattande sju steg. Resultat: Fyra kategorier av skötarnas uppfattningar identifierades: Osynlig kompetens, otydlig kompetens, synlig kompetens och tydlig kompetens.

Uppsatsen har sin grund i fenomenografin som metod. Detta ger ett innehåll bestående av variationer i uppfattningar kring fenomenet kompetens. Teoretiskt beskrivs vägen för analysen genom beskrivningar och giltighet angående kunskapsutveckling, kompetens och de lärande.Studieobjektet definieras genom några kunskapsintensiva verksamheter vilka valts ut inom den samhällsplanerande sektorn i det svenska samhället. Empiriskt bygger datamaterialet på intervjuer med åtta representanter från tre olika organisationer vilka fungerar som respondenter i studien.Min uppfattning är att kompetens fordrar ett synsätt som innebär kunskapsutveckling. Därför förs ett teoretiskt resonemang kring några faktorer vilka kan betraktas påverka synen på kunskap och kunskapsutveckling: kunskapsbegreppet, handlingsutrymme att nå "rätt kunskap" och dess relation till olika tidsfaser, sociala situationer, sociala grupper och därmed till de internaliserade normer som där gäller för kompetens.En teoretisk diskussion förs kring möjligheten att identifiera och definiera kompetens i en verksamhet genom tre infallsvinklar - dess sakinriktning, identifikationsinriktning och målinriktning det vill säga vad som görs, hur det görs, varför det görs och vem som gör det.

Uppsatsen studerar hur olika dimensioner av kompetens i ett dynamiskt samspel kan leda till militär taktisk framgång. En konkretisering av begreppet taktisk kompetens ger bättre förutsättningar att reflektera över- och styra utvecklingen av taktiskt tänkande och utövandet av taktik. Taktisk kompetens uttrycks i en teori om kompetensplattformar som en dynamik mellan kunskap, motivation och förmåga att tillämpa där krig betraktas som en duell mellan aktörernas kompetensplattformar. Visioner beskrivs som viktiga för att inrikta verksamheten och inhämta ny kunskap och uppsatsen diskuterar även risken för kompetensfällor då erfarenhetshanteringen är bristfällig och motivation att inhämta ny kunskap saknas. Med hjälp av svensk doktrins beskrivning av krigföringsförmåga och härtill kopplade konceptuella- och moraliska faktorer operationaliserats ovanstående dynamik och prövas i en militär kontext.

Syftet med föreliggande arbete har varit att undersöka den litteratur som finns inom det företagsekonomiska och organisationsteoretiska området inom managementlitteraturen med avseende på interkulturell kompetens i ledarskapet och tillsammans med motsvarande pedagogiska litteratur från skolvärlden göra en jämförelse dem emellan av vad som avses med interkulturell kompetens och hur denna behandlas i respektive litteratur. Litteraturstudiens resultat pekar på tydliga skillnader, där managementlitteraturen lägger vikten vid kunskap som förutsättning för interkulturell kompetens medan den pedagogiska litteraturen ser attityder som den interkulturella kompetensens viktigaste förutsättning. Resultatet visar även på en komplementaritet mellan dessa båda angripssätt, som skulle kunna utnyttjas i större utsträckning..

Gymnasieskolans fem introduktionsprogram startade 2011 och ersatte det Individuella programmet. Introduktionsprogrammen erbjuds de elever som saknar formell behörighet att söka nationellt program på gymnasiet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om vad lärare på Introduktionsprogrammet anser att de behöver för kompetens. Undersökningen har skett med hjälp av sju djupintervjuer med lärare som representerar såväl kärn- som karaktärsämnen på Introduktionsprogrammet. Studiens resultat, analyserat med hjälp av Per- Eric Ellströms (1992) modell för kompetens, visar att informanterna framhäver kognitiv kompetens, såsom ämneskunskaper, för att möta de olika förkunskaper som eleverna har i respektive ämne.

Inom ramen för distriktssköterskors kompetens ingår flertalet yrkesspecifika kunskaper. Hemsjukvården är en verksamhet där distriktssköterskor utövar sin kompetens och behovet av hemsjukvård i Sverige ökar. Tidigare forskning har visat att distriktssköterskeprofessionen behöver tydliggöras. Kunskap om hur distriktssköterskors kompetens används i hemsjukvården kan ge svar på om kompetensen nyttjas på ett optimalt sätt. Syftet med studien är att beskriva hur distriktssköterskor upplever sin yrkesroll och hur deras kompetens används i hemsjukvården.

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om Kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar.

I Sverige har alla rätt till en god och patientsäker vård. För att försäkra patienter i Sverige om att de får en patientsäker vård är det därför viktigt att den legitimerade sjuksköterskan utnyttjar Kunskap och kompetens på bästa sätt. Vilka faktorer i sjuksköterskans kompetens lägger grunden för en patientsäker vård? Syftet med litteraturstudien var att belysa hur sjuksköterskans kompetens påverkar patientsäkerheten. Problemområdet har studerats i form av en litteraturstudie.

Syftet med studien var att undersöka verksamhetschefers uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens inom psykiatri. En kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats valdes. Fenomenografi avser att beskriva hur fenomen i omvärlden uppfattas av människor. Studien genomfördes i Mellansverige och sju informanter intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide. Analysen resulterade i fyra olika uppfattningar av specialistsjuksköterskans kompetens.

I denna studie har skolledares åsikter och insikter kring digital kompetens stått i centrum. Syftet har varit att genom intervjuer belysa vad begreppet digital kompetens innebär för skolledare och hur rektorer ser på sin och lärares yrkesroll kopplat till digital kompetens. Utgångspunkt i denna studie har varit rektorernas egna uppfattningar kring begreppet digital kompetens.  Studien är en fallstudier med intervjuer, och ett abduktivt synsätt har applicerats då den söker mönster i de åsikter och tankegångar som de utvalda skolledarna angivit i sina svar..

IntroduktionSveriges befolkning blir allt äldre och många bor kvar i sitt hem med hjälp av kommunal hemtjänst. Flera är svårt sjuka och konsumerar mycket läkemedel. Sjuksköterskan ansvarar för ett stort antal vårdtagare och delegerar läkemedelshantering till undersköterskan. Det finns få kvalitativa studier om hur undersköterskan själv upplever läkemedelshantering i hemmen, inom kommunal hemtjänst.SyfteStudiens syfte är att beskriva undersköterskors erfarenheter och deras kompetens av läkemedelshantering med en personlig delegering inom kommunal hemtjänst.MetodTvå undersköterskor med minst femårs erfarenhet av personlig läkemedelsdelegering inom kommunal hemtjänst intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Anställningsbarhet är ett begrepp som blommat upp under slutet på 1900-talet. Att varaanställningsbar innebär att ha förmågan att få, behålla och vid behov skaffa sig ett nytt arbete.Det finns två faktorer som påverkar en individs anställningsbarhet, formell kompetens ochinformell kompetens. Vi har intervjuat sex rekryterare i Stockholms län med syftet att belysaderas syn på hur informell kompetens påverkar anställningsbarhet. Vi har ställt öppna frågorsom bland annat syftat till att ta reda på vad som gör en individ anställningsbar när den formellakompetensen är uppfylld samt hur viktigt informell kompetens är i förhållande till formellkompetens. Resultatet av undersökningen visar att det enligt de intervjuade rekryterarna framförallt finns tre typer av informell kompetens: (1) social kompetens, (2) inställning till arbetet och(3) personlighet.